Att vara låg är ju inge kuligt, o framför allt när man som jag går o grubblar på allt. Tankar på sånt jag inte lägger nå krut på annars, men som poppar upp sånna här gånger. Och känslan av att vara den mest ensammaste människan på jorden brukar ju oxå infinna sig, så även nu. Men så klart vet jag att det absolut inte är så.
Nått som jag går o grubblar på idag är hur mycket man ska försöka , innan man ger upp, när det kommer till vänner o bekanta??? Har ju min familj o släkt, o dom är ju det absolut viktigaste i mitt liv. O hit hör oxå en liten skara av väldigt nära vänner. Men sedan finns de dom som man gärna har i sitt liv, men lik väl kan vara utan. Det är dessa människor som jag nu funderar kring hur jag ska göra. Ska jag fortsätta försöka eller bara lägga ner? Vänta på att de tar intiativet till att försöka? Eller bara inse att jag passar inte in i dessa människors liv, och det då är deras förlust :) Jaja, så är det...Grubblar vidare på det här jag. Men en sak är säker; Jag är den jag är, och tänker fortsätta vara det oxå :)
Nu ska jag ta o göra denna dag till en superdag tillsammans med mina högt älskade kottar!!
*Kram Sara*